Av ditt kors
Jesus, håll mig vid ditt kors,
Där en dyrbar källa
På Golgata synes fritt
För en var uppvälla.
KÖR:
Av ditt kors, av ditt kors
Vill jag mig berömma
Tills hos dig jag evigt skall
jordens sorger glömma.
Tätt vid korset först mig fann
nåden underbara.
Där jag första gången såg
Morgonstjärnan klara.
Tätt vid korset, o Guds Lamm,
ställ dess bild framför mig.
och att i dess skugga gå
ständigt villig gör mig!
Tätt vid korset städs jag vill
hoppas, vänta, vaka,
tills jag frälst på andra strand
himlens fröjd får smaka.
Bar du min börda
Bar du min börda, led du min nöd,
gick du för mej i den bittraste död,
Herre, vem är jag, om jag försmår
villigt att följa den stig där du går(x2)
Var du i ångest, kvaldes din själ,
blödde den djupt för mitt eviga väl,
skulle jag rädas smälek och spe,
därför att dig jag min kärlek vill ge?(x2)
Herre, förlät du synden jag gjort,
öppnade du mej en frälsningens port,
gav du min själ en sällhetens hamn,
skulle jag då ej bekänna ditt namn(x2)
Sprängde du dödens bojor och band,
kom du med ljus från de levandes land,
slog du den död som väntar ock mej,
Herre, till vem skall jag gå utom dej?(x2)
Bliv Kvar hos mig
1. Bliv kvar hos mig, se, dagens slut är när.
Bliv kvar, o Herre, snart är natten här.
Då allting annat sviker och bedrar,
du ende trogne tröstare, bliv kvar.
2. Som drömmar flyr, så ilar våra år.
All jordens glädje likt en fläkt förgår.
Allt hastar hän mot sin förvandling snar.
Du är densamme, bliv du hos mig kvar.
3. Ej blott en blick, ett ord jag beder om.
Nej, som till Emmaus du fordom kom
och sorgsna bröder tunga börda bar,
kom, ej att gästa blott, bliv hos mig kvar.
4. Du ensam kan betvinga mörkrets hot
och giva styrka att stå frestarn mot.
Var stund din närhet jag av nöden har;
i köld, i sol bliv, Herre, hos mig kvar.
5. Som späd jag lades i din kärleks famn
och blev välsignad i ditt dyra namn.
Du mig ej lämnat, fast på villors stig
jag ofta svek dig. O, bliv kvar hos mig.
6. Ej fruktar jag, då du är när i nåd.
Då viker smärtan, aldrig fattas råd.
Av gravens fasa ej ett spår är kvar,
och döden mist sin udd, när dig jag har.
7. Ditt kors skall skina för min blick, när sist
jag somnar in, o Herre Jesus Krist.
Då viker natten, morgon bräcker klar.
I liv, i död bliv, Herre, hos mig kvar.